Kampen om persontrafiken i Krångfors

Redan 1910 öppnades sträckan Bastuträsk-Klutmark för provisorisk person- post- och godstrafik, men hela bibanan Bastuträsk-Skellefteå invigdes 1912, och fyllde alltså 100 år 2012. Detta firades stort, även i Krångfors, där nästan alla i Forsbacka, Krångfors och Slut slöt upp när jubileumståget stannade på fredag 10 september. Mer om byggandet av järnvägen finns i Krångforsboken här, och missa inte järnvägspolisens dagbok . Om du hittat denna sida via sökmotor kan du hitta startsidan med innehållsförteckning här.

Men det var över 20 år sedan persontrafiken lades ner efter banan. Redan 1966 upphörde SJ med betjäningen vid stationen, som såldes på auktion. 1982 bestämde sig SJ för att slopa av- och påstigningen i Krångfors av ekonomiska skäl, men vi lyckades få SJ att ta tillbaka beslutet, dokumenterat på denna sida.

1988 påbörjades en omfattande upprustning av Skelleftebanan som började med helsvetsad räls och avslutades med elektrifiering 1997. Men i maj 1990 lade SJ ned hela persontrafiken på banan så numera är det bara godstågen som susar förbi byn.

 

Nedan följer en sammanställning av hela förloppet från oktober 1982 till mars 1984. Samtliga dokument finns i 7 st pdf-filer. På denna sida finns ett urval av de brev vi skickade för att påverka myndigheterna, framför allt det vi själva skrev, som ocr-bearbetad (sökbar) text.

Så här började det:

Med brevet följde en bilaga med räkning av resande, men också två dokument från Skellefteå kommun, ett beredningsblad från Stadskansliet som avstyrker, och ett sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott som "noterar SJ:s beslut" (dvs. lägger sig platt – min kommentar).

Korrespondens 1 som pdf. Detta krävde motdrag:

 

Till Curt Boström

Kommunikationsdepartementet

 

Krångfors är en by i Västerbotten, 26 km från Skellefteå. Järnvägen är vår livsnerv sedan 1911 och har varit vår möjlighet att åka kollektivt till stan. Nu har vi nåtts av budet att hållplatsen (obemannad) ska dras in. "Hela folkets järnväg" (SJ) skyller, som vanligt i sådana sammanhang på låg resandefrekvens och höga kostnader. Man hävdar också att vi ändå har bussförbindelse med Skellefteå. Då vi anser att SJ handskas med verkligheten på ett grovt missvisande för att inte säja lögnaktigt sätt, måste vi protestera! Vi tycker det är fruktansvärt, ett rent hån, att, i dessa energisparandets tidevarv, tågen som ändå passerar inte ska kunna stanna vid behov och ta med oss till stan eller hem. Den bussförbindelse SJ nämner är skolbussen som tar oss till stan 0740 och går hem 1615 måndag-fredag. Sålunda omöjligt att utnyttja för de som arbetar i stan. Helger och eventuellt sommartid (mycket troligt att bussen dras in då), skulle vi stå helt utan möjligheter att komma till Skellefteå.

SJ uppger att man skulle spara 90 000 om året på att låta tågen gå förbi Krångfors. För snöröjning och underhåll har man påstått att kostnaden är 10-15 000/år. Avståndet från vägen till järnvägen är ca 80 m. Skottningen av de första 35 m bekostas av ägarna till f.d. stationshuset med drygt 100:- årligen. SJ röjer resterande 45 m samt 30-40 m av perrongen (det sistnämnda vanligen med plogtåget). Dessutom plogar man upp ca 200 m2 framför stationshuset. Denna yta utnyttjas relativt flitigt vid banunderhåll, då det inte finns någon annan lämplig uppställningsplats inom ca 8 km åt varje håll. Denna kostnad borde inte belasta persontrafiken! Plogningen har utförts av personal som ändå passerar efter varje snöfall för att skotta övergångarna 2 km öster respektive 600 m väster om stationen. Ingen har sålunda åkt till Krångfors enbart för att skotta åt tågpassagerarna!!          Vi är övertygade om att samma person som plogar åt stationens ägare skulle kunna skotta från perrongen till vägen för 200:- per år. Plogtåget kan fortsätta ta perrongen. Den stora ytan för underhållsarbetarna har man tydligen ändå tänkt avstå ifrån - eller? En annan kostnad är en lampa som lyser ca 6 tim/dygn under vinterhalvåret. Något underhåll har inte noterats de sista 10-15 åren! (Vad som finns är perrong, lampa och semafor). Verklig totalkostnad skulle sålunda kunna ligga under 300 kr per år!

Om vi övergår till resandestatistiken är den, som vi ser det, ett skolexempel på att man kan använda statistik till precis vad man vill. Man har valt att presentera siffror (finns i pdf-filen) från semesterperioden och hösten -81, då tidtabellen just lagts om. Innan dess var det betydligt sämre möjligheter att utnyttja tåget, och kunskapen om de bättre tiderna slog igenom först senare. Sen har man valt februari -82, då nästan inte ett tåg gick i rätt tid på grund av snö och kyla. Men var är statistiken från våren-sommaren -82, då resande-frekvensen var betydligt högre??

Krångfors by har drygt 30 invånare, och hållplatsen torde betjäna ett hundratal personer för lokaltrafik samt ytterligare några hundra för fjärrtrafiken. Vi tycker därför inte att det medeltal på 1,62 påstigande och 2,1 avstigande per dag som statistiken visar, är dåligt. Omräknat per capita skulle det motsvara ca 10 000 per dag frän Skellefteå eller över 100 000 från Stockholm C - statistiskt sett. Vi tycker inte vi ska behöva skämmas - eller lida - för att vi inte är så många.

Om tågen kör enligt tidtabell behöver dom endast stanna vid behov (semafor finns), och sålunda blir det i medeltal 1-4 stopp dagligen. Ofta reser flera med samma tåg (enligt SJ:s statistik var det två eller flera vid 27 % av stoppen, i verkligheten tror vi det är ännu vanligare). Eftersom 8 av de 11 tåg som stannar är rälsbussar, och personvagnstågen i regel är korta och lätta (utan godsvagnar), framstår SJ:s besparingsuppgift som tagen helt ur luften. Biljettpriset 14:- (lågpris 7:-) torde i praktiken kunna täcka hela stoppkostnaden i genomsnitt, då rälsbussarna är de mest frekventerade! Att däremot föreslå en busslinje enbart för Krångfors är naturligtvis ekonomiskt vansinne.

Sammanfattningsvis kommer de som inte har tillgång till bil att vara nästan helt strandsatta från 830601 om SJ får som dom vill. Vem orkar vara nästan åtta timmar på stan för att handla, hälsa på sjuka, gå till tandläkaren etc. De som arbetar i stan samåker nu i mesta möjliga utsträckning ner, men kan med fördel ta tåget 1453 eller 1800 hem vid behov. (Tänk om morgontåget till stan gick 657 i stället för 557!).

Förlusten för oss är svår att förstå för den som bor i stan, den påstådda förlusten som SJ skulle göra på nuvarande ordning är helt absurd. Därför begär vi att regeringen, trots att SJ:s förslag kommit påpassligt en månad efter valet, och trots att vi bor i Norrlands glesbygd, ska stödja Skellefteå kommuns skrivelse av 82-11-08 och SJ:s lokala personalklubb, som reserverat sig mot beslutet (i vetskap om vilka grunder det står på). Därför begär vi att kommunikationsministern gör allvar av de intentioner att satsa på kollektivtrafiken, särskilt i glesbygd, han enligt en intervju i Aktuellt i Politiken, säjer sig ha!

Krångfors 83-01-12

Krångfors byaförening

genom

Ulf Torstensson

 

Svar kom ganska snabbt. Ministern markerar att SJ självständigt beslutar (inget ministerstyre):

1983-02-15               

 

Tack för brevet om tåguppehåll i Krångfors.

Efter att ha hört mig för i saken kan jag meddela att SJ - som självständigt beslutar i dessa frågor - nu ändrat sina planer. Tåguppehåll i Krångfors kommer att ske även i den tidtabell som gäller i nästa tågplan.

Med vänlig hälsning

Patrik Öhlund i Klutmarks station har skrivit till Olof Palme i samma fråga, och får ett liknande svar från honom. Men tyvärr har båda ministrarna fel ska det visa sig. Men först ett antal frågor till SJ:

Krångfors 83-03-05

 

Till Bertil Hammarberg, SJ            

kopia Curt Boström

Olof Palme

Kjell Kling, länstrafiken

Anders Eriksson, SJ Luleå

pressen

 

 

SJ påstår att det blivit alldeles för dyrt att göra uppehåll med tågen i Krångfors och Klutmark på banan Bastuträsk-Skellefteå. Vi har i brev till kommunikationsministern i januari starkt betvivlat detta, se kopia. Vi antog att ni skulle få del av brevet via departementet, men det har tydligen inte nått fram. Eller tiger ni och samtycker? Nu kräver vi att ni i anständighetens namn redovisar era kalkyler. För några år sen hävdade ni att ett skjul i Brännland (utanför Umeå) kostade 50.000 / år. Nu kostar vi 90.000 - utan skjul! Som framgår av brevet anser vi att räkningen är minst sagt saltad. Vi önskar också ta del av den statistik som förts under resten av -82 för att bevisa att vi även har rätt när vi hävdar att den i verkligheten är betydligt bättre än det urval ni presenterat.

Vi skickar också kopior på de brev från kommunikationsministern och statsministern som bägge hävdar att trafiken ska fortsätta. Att ni inte pratar med oss här uppe i obygden vet vi, men vi trodde att ni höll kontakten inom Stockholm i alla fall.

I en intervju i Norra Västerbotten 2/3 hävdar du att länstrafiken bör gå in som sponsor. Visst, det är korrekt, men det bör ske på rimliga ekonomiska grunder. Ni vet lika väl som vi, att länstrafiken inte har hur mycket pengar som helst. Pruta från era 90.000 till vårt förslag 300:- så låter det bättre.

Även om ärendet är principiellt viktigt (avgränsningen regionalinter-regional), anser vi att man ibland måste blunda för principer och se till verkligheten som är:

-     Att stanna vid behov vid dom obemannade stationerna och ta upp resande i Krångfors och Klutmark kostar obetydligt.

-     Att köra en buss parallellt med järnvägen är ur alla synpunkter vansinne. Titta på geografin. Det skulle bli dyrt.

-     Tidsmässigt spelar stoppen en mycket marginell roll.

-     Utan tågtrafiken skadas byarnas livskraft allvarligt.

Visst, vi ska spara, men måste vi inte alla då ta ett gemensamt ansvar, och använda våra kommunikationer på ett sätt som är samhällsekonomiskt försvarbart? Vi är också skattebetalare! Sluta upp att hantera "hela folkets järnväg" som om målsättningen var en enda jättelönsam linje Stockholm-Göteborg. Kom gärna upp hit och titta efter själv så du får se hur vi har det. Alla häruppe - inklusive SJs folk - vet att vi har rätt. Fram till åtminstone 28 maj kan du hoppa av här i byn. Men ring innan!

För Krångfors byaförening

Ulf Torstensson

 

Men strax efteråt kom ett nedslående brev från kommunikationsdepartementet:

  1983-03-09

                                    Ulf Torstensson

                                    Krångfors byaförening

 

Med anledning av Ditt tidigare brev om tåguppehåll i Krångfors meddelade jag Dig i mitt svar den 15 februari 1983 att SJ avsåg att göra sådana uppehåll även enligt den tidtabell som gäller i nästa tågplan. Svaret baserades tyvärr på felaktig information från SJ och jag är ledsen för det. Förutsättningen för fortsatt tåguppehåll i Krångfors är att länstrafikbolaget köper denna tjänst av SJ. Vi får alltså avvakta resultatet av de förhandlingar som kommer att äga rum inom kort och som jag hoppas kommer att leda till ett resultat som Du kommer att vara nöjd med.

Med vänliga hälsningar

Även Olof Palme fick skickade ett brev med ungefär samma innehåll till Patrik i Klutmark station, (läs hela i slutet av korrespondens 2) med avslutningen:

"Jag är nog lika nyfiken och spänd som Du på resultatet av förhandlingarna och jag håller tummarna!"

 

Läget nu var alltså att SJ ville att Länstrafiken skulle betala dem för att göra uppehållen. På grund av överklagandena fick de inte genomföra nedläggningen utan fortsätta ett år till. Men SJ hade vid nyår fortfarande inte svarat på brevet skrivet i mars 1983. Nya brev till SJ:s chef och även till Länstrafiken, Västerbotten (original här):

 

Krångfors 840103

 

Till Bertil Hammarberg, SJ            

 

kopia Curt Boström (som svarade på förra brevet!)

Länstrafiken

A. Eriksson, SJ Luleå

pressen

 

Vi har i brev 830305 krävt att ni redovisar era kalkyler beträffande kostnaden att stanna tågen i Krångfors och Klutmark. Vi väntar fortfarande på svar! Eftersom ni tydligen förväntar er att Länstrafiken ska betala er den fullständigt orimliga summan 90 000:- för ett bibehållande av tåg-uppehållen, kräver vi än en gång att ni lägger papperen på bordet!

Vi har ett realistiskt förslag:

1. Ni gör om "hålltiderna" i tidtabellen till "X", vilket alltså innebär att tågen stannar vid behov, men inte behöver invänta någon avgångstid om dom skulle vara lite före tabellen. Det vill säga: alla stopp ger biljettintäkt.

2.   Ni betalar 200:-/år till undertecknad för snöröjning från vägen till perrongen i Krångfors. Jag bor i stationshuset och skottar ändå minst halva vägen. Med en tidsåtgång på i medeltal 15 min/vecka för handskottning november-april blir det en timpenning på 33:-. Perrongen får plogtåget ta som tidigare.

3.   Lampan vid perrongen kan ni släcka, tiduret är ändå ur funktion för det mesta. Byborna har väl ficklampor.

4.   Länstrafiken betalar en symbolisk summa t.ex. 3000:-/år för SJ:s "uppoffring".

Vår inbjudan till dej eller annan ansvarig på SJ står fast. Ni kanske skulle behöva komma ut och få lite frisk luft och se hur verkligheten ser ut uppe i Norrland. Vi upprepar våra teser från förra brevet:

-     Att stanna vid behov vid dom obemannade stationerna och ta upp resande i Krångfors och Klutmark kostar obetydligt.

-     Att köra en buss parallellt med järnvägen är ur alla synpunkter vansinne. Titta på geografin. Det skulle bli dyrt.

-     Tidsmässigt spelar stoppen en mycket marginell roll.

-     Utan tågtrafiken skadas byarnas livskraft allvarligt.

-     Byborna är också skattebetalare, med samma intresse som andra för goda och samhällsekonomiskt försvarbara kommunikationer.

Vi kommer inte att låta er tiga bort våra frågor. Vi kräver ett svar på hur ni räknat ut era kostnader. Vi påstår att ni ljuger! Försvara er!

För Krångfors byaförening

Ulf Torstensson

 

Krångfors 840103

 

Tor Eriksson, Länstrafiken                             

(kopia Kjell Kling)

 

Enligt pressklipp mars -83 är du inblandad i SJ:s försök att lägga ner tåguppehållen i Krångfors och Klutmark. Du påstår att SJ skulle betala för att dom lägger ned en del av kollektivtrafiken i länet. Det är naturligtvis en ståndpunkt som ter sig helt orimlig mot bakgrund av regeringens idéer vad gäller uppdelningen av ansvaret mellan inter‑regional och regional trafik. Däremot får det ju vara måtta på vilka ekonomiska krav en myndighet ställer på en annan, 90 000 är ju rena fantasier: Vi har i brev till kommunikationsministern påvisat detta (kopia till Kjell Kling, som jag hoppas har redovisat det för dej). Kommunen har ju också gått emot. SJ:s bud är ett skambud, avsett att förkastas:

Bifogar brev till SJ, som jag allvarlig menar som en presentation av ett realistiskt alternativ, även om tonen är lite raljant. Det är väl alldeles uppenbart att det är Länstrafikens sak att ombesörja kollektivtrafik Krångfors - Skellefteå. Eftersom vi är få personer, och byn rent geografiskt ligger tokigt till, så att det blir långa krokar för eventuell "genomfartstrafik", och över en mil extra för Medlebussen, ter sej en utvidgad busstrafik som ekonomiskt mycket illa genomtänkt. Möjligtvis skulle ett arrangemang som "gratis taxi" vara möjlig, men så länge vi har 10-11 persontåg som passerar dagligen (varav de flesta rälsbussar med måttlig "stopp-kostnad"), verkar det inte särskilt intelligent att diskutera alternativ.

Vi känner oss här i byn lite osäkra på Länstrafiken, och vems sida ni egentligen står på. Vi hoppas ni tar parti för människorna, mot centralbyråkraterna. Vi har inte något intresse av konstgjord andning i form av "nedläggningsbidrag" med stöd till en vansinnig bussförbindelse i fem år. Transportrådets "råd" och schabloner betackar vi oss för.
Ert agerande i den här frågan får väl visa var ni står!

Med viss förhoppning inför det nya året

Krångfors byaförening

genom Ulf Torstensson

Nu kom äntligen och ganska snabbt ett svar från Bertil Hammarberg, SJ:

Stockholm 1984-01-13

 

Tack för brev, där Ni tar upp frågan om tåguppehåll i Krångfors och Klutmark. Den har tidigare vid ett flertal tillfällen diskuterats mellan vår marknadsregion i Luleå och olika intressenter, bl.a. Skellefteå kommun och länsbolaget.

Så sker alltid vid trafikförändringar och det är då som regel marknadsregionerna som för vår talan. Det var också meningen att vår marknadsregion i Luleå skulle svara på Ert förra brev, men p q a ett beklagligt missförstånd mellan oss blev så inte fallet.

Vi har nu bett vår Luleåregion att svara på Ert senaste brev. Även om vi säkert behöver, så avstår vi alltså denna gång från att ta del av den norrländska friskluft som Ni bjuder på. Vi tror nämligen att "folket på plats" är bättre skickade än vi att tackla problemen just där.

Med vänlig hälsning

 

Sedan kom svaret från Luleåregionen med en typisk härskarteknik, även kallad bilagedränkning och många fina ord, som de kanske tänkte att vi på landet inte skulle förstå:

1984-01-13

Krångfors byaförening

c/o Ulf Torstensson

 

Tåguppehåll i Krångfors och Klutmark

Ert brev till Bertil Hammarberg har överlämnats hit för besvarande.

För att klarlägga hur frågan behandlats bifogar vi en del skrivelser i frågan under perioden 1982-10-31--1983-12-05, v g se bil 1-6. Som framgår av bilagorna har ärendet särskilt prövats med anledning av Medle soc-dem förening skrivelse 82-10-31 och Skellefteå kommun framställan 82-11-08 (bil 6) samt Länsstyrelsen skrivelse 1983-01-31 (bil 5). Särskild överläggning har även skett med Länstrafiken och resultatet härav framgår av bil 4. SJ:s avsikt är alltså att slopa uppehållen fr o m 1984-06-03.

I kostnaderna ingår kostnader för retardation, uppehåll, acceleration som innebär ökad energiförbrukning samt kostnader för personal, underhåll och snöröjning. Kostnaderna är dock inte enbart avgörande i frågan. Vi väger här förstås in nyttjandefrekvens, hänsyn till övriga resenärer och strävan att få en snabbare tidtabell i anslutning till våra långgående tågförbindelser. SJ:s huvuduppgift är ju att svara för den interregionala trafiken medan lokal och regional trafik i första hand skall ombesörjas av resp Länstrafik.

 

Som bilaga följer ett antal mer eller mindre läsliga kopior av varierande intresse, men nu finns ett protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott i Skellefteå som visar att man nu stöder vår kamp och ber regeringen besluta att ska bibehållas vid våra hållplatser. Här framgår också att vi har stöd av Medle socialdemokratiska förening (i Medle brände SJ ner stationen när den lagts ned), en förening som sannolikt hade goda förbindelser med kommunledningen.

Nu var det viktigt att ligga på (originalen finns här):

Krångfors 84-01-15

Till Curt Boström, Kommunikationsdepartementet

Kopia SJ Stockholm och Luleå

Länstrafiken

Pressen

Med risk för att verka tjatiga vill vi än en gång skriva till dig angående tåguppehåll i Krångfors. Ref. till tidigare korrespondens i ärendet (brev till dig senast 840103, från dig 830309).

SJ har i tidningarnas artiklar rörande vårt senaste brev dragit den vanliga valsen att det är dyrt att ha kvar stationerna, fortfarande utan någon som helst dokumentation. Hans Fingal på SJ, Luleå, hävdar som tidigare att indragningen beror på dels låg resandefrekvens, vilket vi Kommenterat i brev till dig jan.-83, dels på regeringens trafikpolitiska beslut att SJ ska svara för fjärrtrafiken, medan regional- och lokal-trafiken ska skötas av länshuvudmannen.

Låt oss få påminna om ett icke okänt partiprogram (s): Punkt 17 (s.38): "Planmässig utveckling och samordning av kommunikations och transportväsendet".

"Trafikpolitiken utformas för att förverkliga de regionalpolitiska målen" ...

"Den kollektiva trafiken ges företräde".

"Eftersatta gruppers behov av goda transporter tryggas".

Samt ur "Framtid för Sverige" s.98:

"Järnvägarna utvecklas". ... "Kollektivtrafiken utvecklas". "Med 1978 års länstrafikreform fick landsting och kommuner ansvaret för en rikstäckande utbyggnad av kollektivtrafiken. Sedan dess har länstrafikbolag hunnit bildas i flertalet län. Den fortsatta utbyggnaden kan dock försvåras till följd av den allt hårdare åtstramningen av den kommunala verksamheten. Samtidigt talar allt starkare samhällsekonomiska och energipolitiska skäl för att reformen genomförs och att kollektivtrafiken i ökande grad görs till ett verkligt alternativ till privatbilismen. I samverkan mellan stat och kommunerna bör därför nu utarbetas en plan för den fortsatta utbyggnaden av kollektivtrafiken".

Regeringen vill alltså främja kollektivtrafiken, men SJ utnyttjar "boskillnaden" regional-interregional för sina egna syften, nämligen att i sin närmast rabiata nedläggningsiver, utan verkliga ekonomiska eller andra sakskäl, försämra den för oss. Vi har sagt det förut, men det tål att upprepas:

Så länge det går tåg efter järnvägen här (och linjen tillhör E-nätet, utan avvecklingsplan för närvarande) finns inga hållbara skäl att inte kunna stanna och ta upp resande vid behov vid de befintliga perrongerna. Att resandefrekvensen är låg beror på att vi är färre som bor i Krångfors och Klutmark än i t.ex. Stockholm och Luleå. Detta är, som vi ser det, dock inget vägande skäl för att vi inte ska få del av den satsning på kollektivtrafiken, som regeringen påstår sig stödja!

Du har i tidigare brev förklarat att SJ självständigt beslutar i dessa frågor. Det gör dom inte alls! SJ är underställda staten och har att följa statliga riktlinjer, för vilka du ansvarar. Som norrbottning vet du hur påvarna i huvudkommunen ser på oss här uppe i norrland, och vi räknar med ditt stöd, och regeringens, när SJ använder era uttalanden mot Socialdemokratiska partiets uttalade målsättning!

För Krångfors byaförening

Ulf Torstensson

Och:

Krångfors 840129

Till Per Eije, SJ, Luleå         

kopia Curt Boström

Länstrafiken

pressen

Tack för brev skrivet av Hans Fingal och undertecknat av dig. Dessvärre kan vi konstatera att ni istället för att överhuvudtaget kommentera innehållet i vårt brev försöker dränka oss i protokoll. Av dessa kan i sak inget nytt utläsas utom:

1.   att länstrafiken med hänsyn till det av SJ presenterade underlaget anser att SJ:s bedömning av trafikeringsförutsättningarna är riktiga. Det vill säga a) man har aldrig på allvar tänkt sätta in ersättningstrafik eller b) länstrafiken har inte klart för sig skillnaden mellan att stanna rälsbuss vid behov och att bekosta en busslinje med litet underlag.

2.   att länsstyrelsen, som liksom alla övriga tillfrågade instanser gått emot nedläggning, inte har klart för sig hur de alternativa kommunikationerna ser ut. Dom tror i yttrande 830131 att bussen till Klutmark betjänar Klutmarks station, som är ett samhälle beläget ca 4 km från ursprungsbyn, uppbyggt runt stationen. Som saknar egna kommunikationer (utom tågen), inte betjänas av ett tiotal bussförbindelser som man tycks tro på länsstyrelsen! Krångfors har inte en busstur morgon och kväll samt skolbuss, utan endast skolbussen. Som ibland går med taxi, och som knappast kommer att gå under loven med så litet resandeunderlag.

Däremot kan, vill, eller törs ni inte svara på våra frågor. De "driftsmerkostnader" ni hänvisar till, och önskar ersättning för, har ni fortfarande inte specificerat. Enligt pressuppgifter har ni hävdat att det kostar er 90 000 per station, men ni har nu inte ens förnekat att vår beräkning på en merkostnad på runt 300:- årligen för Krångfors är korrekt (specificerat i detalj i brev jan. -83 med kopia till bl.a. Anders Eriksson).

Ni påstår att tågen utnyttjats för lite, i Krångfors 4,4 passagerare/dag. Vi tycker inte det är lite. Sen hävdar ni att det är av hänsyn till andra resenärer och strävan att få en snabbare tidtabell som ni inte kan stanna. SJ-fackets yttrande i frågan har ni inte släppt ut. Då regeringens ställningstagande 830419 sålunda bygger på falska premisser beträffande beslutsunderlaget både vad gäller möjligheterna till alternativ trafik och SJ:s kostnader för att upprätthålla trafiken, kommer vi att begära att kommunikationsministern åter tar upp saken till prövning. Under tiden väntar vi fortfarande på svar på våra frågor och kommentar till vårt förslag:

För Krångfors byaförening

Ulf Torstensson

Krångfors 840129

Till Curt Boström, kommunikationsdepartementet

 

kopia SJ, Luleå och Sthlm

Länstrafiken

pressen

Då vi efter 10 månader och påminnelsebrev äntligen fått svar från SJ beträffande våra synpunkter, framgår det klart av de i svaret bifogade, utvalda, handlingarna, att regeringens beslut 830419 att avskriva ärendet bygger på falska premisser både vad gäller möjligheterna till alternativ trafik och SJ:s merkostnader för att upprätthålla trafiken (se bifogat brev). Det enda sakskäl som presenterats är resandestatistiken, som vi tidigare utförligt kommenterat (i våra ögon är den enastående i förhållande till befolkningsunderlaget). Denna måste enligt vår mening vägas mot den mängd sakskäl för bibehållna tåguppehåll, inklusive regeringspartiets uttalade politiska målsättning, vi presenterat, och det stöd för vår sak vi fått från kommun, länsstyrelse och det lokala SJ-facket.

Med anledning av ovanstående anhåller vi om att ärendet på nytt tas upp i regeringen för prövning. Om vi enligt byråkratins spelregler inte har rätt till detta, anhåller vi om att du ber kommunstyrelsen att vidimera vår anhållan, det var ju dom som ursprungligen begärde prövning i frågan 821102.

För Krångfors byaförening

Ulf Torstensson

 

PS. Om vi skulle hävda årskostnader på 90 000 per familj för resekostnader till arbetet, skulle taxeringsnämnden kräva att vi bevisade det. Troligen skulle vi dock ligga närmare verkligheten än SJ i sina påståenden. DS

Nu kommer vändningen. På något sätt (ringde han?) får vi kontakt med Bengt Uhnbom, ärrad handläggare på Kommunikationsdepartementet. Han berättar att han bidragit till nedläggning av betydligt större stationer än våra, men är beredd att lyssna på våra argument. Brevet är inte daterat men barnet föddes 19 januari.

Till Departementssekreterare Bengt Uhnbom, kommunikationsdep.

Hej!

Med visst dröjsmål pga nyfött barn hemma, skickar jag begärda kopior, där jag dock uteslutit en del handlingar som kommer från eller varit adresserade till KD. Bifogar också SJ:s "svar", eller hellre "icke-svar" på vårt brev 840129 med kopia till KD. Dessutom har jag tagit med några pressklipp för att belysa hur SJ gått ut med falsk och vilseledande information i ärendet. Jämför t.ex. siffran 0,4 passagerare/ dag 1979 med SJs egna siffror 4,4/dag i länsstyrelsens yttrande (årtal ej specificerat, men uppenbart mer aktuellt även än de tidigare nämnda siffrorna i storleksordningen 1,5-2, se vårt ursprungsbrev). Sen -79 har byn fått ett tillskott på 5 barnfamiljer (en-bils-), en pensionär har blivit änka utan körkort m.m!

Kan du hjälpa oss att få fram var "driftsmerkostnaden" 90 000:-kommer ifrån? Det är ju den SJ vill skinna er eller Länstrafiken på (se bil. 4)! Trots tre brev med förfrågan om detta har SJ vägrat gå i svaromål. Vi har, naturligtvis medvetet provokativt, påstått att dom ljuger. Tystnad. Skäms dom? Kanske har man utgått från en driftskostnad för bandelen på låt oss säja 900 000/år:2 (hälften bokförs på persontrafiken - ett välkänt trick) = 450 000:5 (fem stationer)=90.000/station. Som om kostnad/station var lika med besparing/station!? Eller har man tagit en kostnad på t.ex. 18,68/tåguppehåll ("retardation, uppehåll, acceleration") x 11 (tågstopp/dygn enl tabell].) x 365 (dagar, skottår oräknat) = 75 000 + låt oss dra till med 15.000 för "personal, underhåll och snöröjning" (en uppgift som cirkulerat i pressen) = 90 000. Som om det vore sannare!?

Jag ska inte än en gång dra våra teser om vad tåguppehållen kostar och innebär, dom finns redan i era papper. Jag vill bara avsluta med att ingen, säjer ingen, som besökt oss på platsen och sett byns läge, perrongen och semaforen, betvivlar att vi har rätt! Välkommen!

För Krångfors byaförening

Ulf Torstensson

Departementssekreteraren bestämde sig att själv testa SJ:s och Länstrafikens påståenden om kommunikationerna, bl.a. står i ett yttrande 1983-01-31 från länsstyrelsen (se s 8) bl.a. om "möjlighet att resa till och från Krångfors med skolbussarna" och att "Klutmark har ett tiotal bussförbindelser med Skellefteå under skoltid ... restiden är ca 15 minuter både med buss och tåg". Han åkte till Skellefteå med avsikt att ta bussen till Klutmark station, tåg vidare till Krångfors och sedan buss tillbaka till Skellefteå. Han fick ta taxi till Klutmark station och skolbussen från Krångfors till Skellefteå gick via Boliden och tog flera timmar. Jag kunde inte låta bli att skriva ett nytt brev till Palme:

Krångfors 840222

 

Till Olof Palme

 

Vi har tidigare korresponderat i ämnet tåguppehåll i Klutmark och Krångfors, och jag fick i samband med detta en kopia på ditt brev till Patrik Öhlund.

 

Ärendet är nu under beredning på kommunikationsdepartementet(dnr 2261/82), och vi väntar oss snart ett politiskt ställningstagande. De politiska argumenten i frågan

har vi sammanfattat i bifogade brev till Curt Boström. Du behöver således inte längre hålla tummarna, utan har själv chansen att medverka till en lösning som inte går helt stick i stäv med den politik som ditt parti säjer sig vilja föra.

 

Med vänlig hälsning från Krångfors byaförening

Ulf Torstensson

                                                                 

                                                                  Kopia REGERINGSBESLUT (utdrag, se hela, s 3)

                                                                  1984-03-08

....

Regeringen, som prövar frågan med utgångspunkt i gällande föreskrifter om särskild plan för handläggning av ärenden om nedläggning av icke lönsamma järnvägsstationer (SFS 1974:1107), beslutar att statens järnvägar även fr.o.m. den 3 juni 1984 skall uppehålla persontrafik på järnväg i Klutmark och Krångfors. Riktpunkten skall vara samma antal uppehåll som gäller enligt nuvarande tågplan.

SEGER!

Tack Bengt Uhnbom som lyssnade

 

 

Sammanställt och kommenterat av Ulf Torstensson 2012-08-13

 

Till Krångfors-Forsbackas startsida