NÅGRA ORTNAMN SOM INNEHÅLLER KRÅNG­-

Krångfors. Drängen Anders Andersson från Klutmark fick 1736 tillstånd till nybygget Krångfors. Nybygget låg strax uppströms kronofisket Bomansforsen.

Namnet är en sammansättning som innehåller bestämningsleden Krång- och huvudleden -fors. Genom nybygget rann Lilla Krångån som idag heter Krångbäcken. Krången finns dokumenterat 1554 som ett notfiske där bönderna fiskade lax. På 1560-talet beskrivs det som ett sikfiske där 2 laxfiskare från Bomansforsens kronofiske fiskade med ljuster om hösten. Krången har följande gamla skrivningar: Krånge (1554), Krängia (1566), Krange (1567), Kränge (1568), Krönnge (1569) och Krenge (1572).

Namnet Krångfors skulle kunna vara ett sekundärt naturnamn, men detta är långtifrån säkert. På 1768 års karta över Krångfors kallas marken där åkrarna och ängarna låg för Krången (LMV Z24, nr 99:1). I rubriken till kartan kallas nybygget för Krångfors men i beskrivningen för Krången. Vid nybygget verkar inte någon fors finnas i älven utan den närmaste forsen var Bomansforsen. Därför skulle man kunna tänka sig att namnet Krångfors är bildat av Krången samt -fors som är huvudled i Bomansforsen. Krång betyder ‘brant sluttning, dalsida’ (Flemström 1960:98-101). Men det är kanske troligare att elementet fors kommer från den fors i Krångbäcken där en lämplig fors för kvarnställe fanns. Den var så pass stor att den även skulle kunna driva en såg.

Seth Larsson har ett belägg på ordet från Nordmalings socken och anger betydelsen som ‘nipa’ med ett frågetecken och avser väl då ‘brant älvterrass’ (Larsson 1929:64). Gusten Widmark redovisar även betydelsen ‘nipa’ (Widmark 1958:51). Krångfors och Krången ingår i ett namnkomplex som innehåller Krång-. Övriga namn på Krång- är Krångbäcken (Lilla Krångån 1736), Stor-Krångmyran (1664), Lill-Krångmyran (1664), Krångmyran (1785), Krångedun (1825) som låg vid mynningen av Krångbäcken (skrivs Krång Idun 1827), Krångsvarvet (1778) och Krångnäs (1862).

Kronofisket Bomansforsen var huvudlaxfisket i Skellefteälven i äldre tid och kan följas i medeltida handlingar tillbaka till 1300-talet då det ägdes av stormansätter i Uppland, bl.a. Ekaätten. Fisket ärvdes så småningom av Gustaf Vasa personligen (Lundström 1996:59-63). På laga skifteskartan från 1878 har forsen Bomansforsen bytt namn till Krångforsen (LMV Z24, nr 99:3). Namnbytet har skett efter 1827 då namnet Bomansforsen fortfarande användes (LMV Z24, nr 99:2). Bakgrunden till försvinnandet är sannolikt att kronofisket Bomansforsen upphörde på 1850-talet då bönderna i Krångfors övertog fisket. Då försvann namnets funktion.

Äldre skrivningar av namnet är bomans forssen (1547), boo mans forssen (1554), Bomanns Fårssenn (1561), Bomandsfors (1562). Namnet är sammansatt och bestämningsleden innehåller sannolikt det fornsvenska ordet boman m. ‘bofast man’ (Söderwall 1884-1918:134). Ordet kan jämföras med nynorskans bumann ‘bonde, fastboende man’ som motsvaras av isländskans bumaðr (Norske ordboger). Huvudleden utgörs av substantivet fors. Namnet innehåller även kompositionsfogen -s som är den fornsvenska genitivändelsen för starka maskulina substantiv. Namnet skulle kunna tolkas som att Bomansforsen var böndernas eller de fastboendes fiske. Namnet kan vara givet som en pendang till det andra stora laxfisket i Skellefteälven, Finnforsen, som kan ha varit samernas fiske. Bestämningsleden kan innehålla västnordiska ordet finn, ‘same’, alternativ är det ordet finne ‘finsktalande person’ som ingår i namnet. En parallell till Bomansforsen skulle kunna vara namnet Bumannsfjorden i Finnmark, Norge, som är en översättning till norska av samiskans Dážavuodna ‘nordmann’ och ‘fjord’ (Norsk stadnamnleksikon 1976:83). Ett vittnesbörd om samerna närvaro vid fisket(ena) finns 1525 då en same med sina söner försökte bygga för kronofisket.

(teckning utlånad av Svante Bergqvist, Forsbacka)

Krångnäs. Johan Burström fick tillstånd för nybygget enligt resolution 31/12 1862. Nybygget låg vid Krångnäset som var ett gammalt naturnamn. Intill låg Lill-Krångmyren.

Namnet är en sammansättning som innehåller bestämningsleden Krång- och huvudleden -näs som här har betydelsen ‘landområde mellan två sammanflytande eller nära varandra i ett större utmynnande vattendrag, åvinkels- eller åmellannäs’ (Linden 1967:91-108). Gården vid Krångnäs ligger på ett markområde som avgränsas av bäckar på tre av sidorna.

Krångsvarvet. Ett försök att anlägga ett nybygge vid Krångsvarvet gjordes 1778 men ansökan underkändes. Orsaken var att Medle by hade förlorat mark till andra nybyggen och socknen hade behov av skogen för att underhålla bron över Skellefteälven samt för att underhålla fiskebyggnaderna vid kronofisket Bomansforsen. Medle byamän fick 1799 tillstånd för ett nybygge vid Krångsvarvet. Namnet är en sammansättning och innehåller bestämningsleden Krång- och huvudleden -svarvet. Namnet är sannolikt ett sekundärt naturnamn som fanns redan vid grundandet av nybygget. För etymologi av Krång- se nedan under nybygget Krångfors.

Vid Byskeälven finns också ett namn Krångsvarvet som ligger vid byn Andersfors. Elementet svarv betyder ‘vattenvirvel (och den runda utskurna strandbädden därintill)’. Krångssvarvet vid Byskeälven är en strömvirvel (Widmark 1958:5 1). Vid Krångsvarvet vid Skellefteälven gör älven en rundad sväng och älven har sannolikt eroderat formationen. Ett annat namn på en sådan strömvirvel i trakten är Villa (dialektens Wella) som är bildat av verbet weell som betyder ‘snurra runt (kring axel)’ (Marklund 1976:113). 1 Degerbyn finns en ff d. strömvirvel som på dialekt heter Wella, dåra We/In. Namnet finns även på andra platser som vid Landfors intill Byskeälven

 

Uppgifterna är hämtade från Ulf Lundströms D-uppsats i Nordiska språk vid Umeå universitet vårterminen 2006 som har titeln Krångsvarvet, Plan och Borup - om namngivning av nybyggen i några älvdalar i norra Västerbotten. Handledare: Lars­-Erik Edlund. Återgivet med författarens tillstånd.

 

 

Till startsidan